Skyttet och framtiden.

När jag läser ISSF News slår det mig omedelbart att det är så många nya nationer som blandar sig i de Olympiska Spelens medaljstrider. Det är med stolthet som Franz Schreiber och c/o kollar den ökade bredden på alla fronter och de lyckade TV sändningarna från finalerna. Skyttet har definitivt tagit plats i idrottens finrum. IOC hade redan efter OS i London uppgraderat skyttets status.

Det är ju som alla vet oerhört viktigt att synas i radio och TV. VM,EM,VC och andra stora tävlingar har bara marginell betydelse. Endast berörda skyttar, familjemedlemmar och skyttekompisar kollar. Den stora allmänheten som vi ska rekrytera från bryr sig inte.

Man måste skärpa  ansträngningarna för de olympiska grenarna. Det är för oss svenskar en sorglig läsning av bästa 25 listorna på pistol och gevär i ISSF News.

Våra grannländer har med flera skyttar i varierande grenar

men bara 2 svenskar är med och det är Nilsson och Svensson- lerduveskyttarna. Jättefint grattis och då inkl jag Anders Dicksson.

Annars är det nattsvart för Sverige

Varför?

Pistolförbundet ångar på och ökar sitt medlemstal. Men där skjuter man mera för samvaro och har trevligt. PPC undantaget- där har vi faktiskt flera världsmästare men ingen utöver de närmast sörjande vet detta och det ger inte samma genomslag i massmedia.

Det är medaljer i de olympiska grenarna som ger publicitet och gratis reklam. Efter varje medalj jag hämtade på OS fick vi en uppsjö av nya skyttar.

Nu har vi haft samma lunk de senaste 20 åren i Skyttesport på gevär och pistolsidan. Man har rest runt i världen på skattebetalarnas bekostnad utan förberedelser som leder till medaljer och kvotplatser till OS. I 20 år har detta förekommit och ingen reagerar. Läser man reseberättelserna finner man att ledarna är toppen och skyttarna hade bara otur och egentligen är mycket bättre. Vilket självbedrägeri.

Man bytte namn till Skyttesport men det gjorde ingen nytta- snus är snus om än i gyllne dosor.

Märkligt att ledarsidans innehåll är så optimistiskt världsfrånvarande att man tar sig för pannan och undrar vilken sandlåda allt kommer ifrån. Sidan borde ha sorgkanter.

Sanningen är ju den att ingen har ambitioner att förändra något utan väntar på ett mirakel.

När polisen greps av panik över den ökade brottsligheten där skjutvapen var inblandade och kastade sig över laglydiga skyttar vek Sportskyttets ledning ner sig och hoppades på det bästa. Nu blev det inte så utan speciellt pistolskyttarna fick och har stora problem med licenser och väntetider

Polisen rättar sig inte efter riksdagens beslut men Skyttesport är tyst som i graven och dessutom har man inte varit villig att samarbeta med andra skytteorganisationer för att sätta ner foten och stoppa eländet. Fegt och typiskt svenskt.

Föreningsintyg ska gälla. Det är riksdagsbeslut .

Man kan inte lasta enskilda handläggare hos polisen för detta utan det är Rikspolischefen som med ett pennstreck kan ordna detta. Det gör han inte.

Har man en årslön på över 1,5 millioner ska man se till varje laglydig medborgares bästa. Det har inte gjorts i detta fall och därför bör alla inom skyttesporten göra sitt yttersta för en förändring och förbättring.

Om vi ska få upp pistol och gevär till en internationell standard och komma in på ISSFs rankinglistor måste något radikalt hända.

Man ska inte välja någon som har tid att sitta av tio mandatperioder i styrelser, man ska välja någon som har erfarenhet, kontakter och framför allt vilja och motivation.

Bilda en organisation med enbart olympiska grenar. Låt dessa grenar få en speciell status.

Se till att villkoren är sådana att duktiga skyttar slåss om platserna på lika villkor till detta elitforum.

Där kan man börja. Syns man inte finns man inte.