Politik – det möjligas konst
När man läser vad våra riksdagsmän föreslår att Riksdagen ska ta ställning till blir
man lätt förvånad. I vissa fall tar motionerna upp saker som redan är på gång, eller
sådant som varit uppe men inte lett någonvart. Är det droppstensmetoden man vill
tillämpa?
Eller är det så enkelt att man bara måste producera ett antal motioner så att det
tolkas som ett tecken på att man arbetar intensivt?
Det som är förvånande är att så många av dessa i sig kloka tankar inte leder till något
riksdagsbeslut. Känner våra politiker inte igen en klok tanke när de ser den? Eller
stämmer den inte med partiets linje?
Kanske är det så att det strömmar in så många kloka tankar i remissrundorna att de
helt enkelt försvinner i den strida strömmen? Ända tills att någon riksdagsman
plockar upp tanken i en motion och mot alla odds lyckas få en majoritet av
Riksdagens ledamöter att nappa på idén.
Vi som sysslar med vapen, oavsett om det är för jakt, målskjutning eller samlande,
har en sund inställning till våra vapen. Det är mekaniska ting som ofta med hög
precision ska utföra ett arbete och vi vill kunna behärska dessa ting. En del av oss
samlar på vapen för deras utsökta skönhet. En del av oss vill stå överst på den
olympiska prispallen. Gemensamt är att vi har en sund grundsyn på vapenägandet.
Att vi ska bära oket för att vissa ställer sig vid sidan av lagen och använder vapen
som kriminella verktyg är fel. Fokus hos våra politiker är på brottsverktygen när det
borde vara på brottet i stället. Straffa brotten och peta inte i lagar som dessa
gangsters ändå inte bryr sig om …
Det är inte lätt att skriva lagar (utom i Finland, där har man en mycket enkel
lagstiftning grupperad i ”du får” och ”du får inte”). Lagar ska vara tydliga om än
övergripande. Det som fattas här men finns i vårt östra broderland är tjänstemän
inom förvaltningen som har etik och sunt förnuft. Ska vi vara en nation som presterar
på internationella tävlingar måste vi också få ha de vapen och skjutbanor som krävs.
Inte ha tjänstemän som likt vampyrer suger musten ur oss med sin illvilja.
Det är närmast beklämmande att våra riksdagsmän ser det som nödvändigt att
motionera om att myndigheter inte ska få utöva aktivism. Det finns ju redan klara
linjer i Regeringsformen: all makt ska utövas under lagarna. Ska det då vara så svårt
att ta en myndighet i örat? Det behövs ju egentligen bara att man tar bort uppdraget
från myndigheten.
I Riksdagen måste det vara ”någon djävla ordning” som en känd partiledare sade …
har Riksdagen sagt att så här ska det vara så ska Regeringen bara säga ja och
amen … inte som idag likt en trotsig treåring säga ”vill inte …”
Men kanske är det VI som får skapa denna ordning via valsedeln…
Hälsningar

Ragnar

Sverige- Portugal-reflexioner Samma fotbollsspelare, samma misstag år efter år, samma bortförklaringar, samma fina spel mellan målen, samma dumma förluster.

Sveriges missade målchanser mot Portugal visade den svenska mentaliteten i ett nötskal. När man får chansen att skjuta bollen i öppet mål skjuter man bollen högt över i ren panik. Detta hände vid ett par tre tillfällen. Man kan inte vinna matcher i Europaligan med panik i avgörande situationer. Sverige spelade annars hyfsat men gjorde även tre fatala misstag i försvaret, just i skarpt läge. Panik i skallen, inget rationellt tänkande, ingen förhållning. Då blir det som vi såg mot Portugal. Mot Kroatien förra matchen hände samma sak. Ett misstag och Kroatien gör mål.

Jag frågar mig: Varför är det så typiskt svenskt att missa alla gyllene tillfällen att göra mål??? Våra nordiska grannar gör ju mål på löpande band.

Enligt min mening är det brist i en viktig del av träningen. Denna del av träningen är till viss del obehaglig och därför undviker man att överhuvudtaget ta upp ämnet.

Jag liknar situationen/arbetssättet vid senaste riksdagsdebatten. Sjöstedt , vänsterpartiet, hotade med nyval om han inte fick som han ville. När han ställdes mot väggen för ett precist svar vek ha ner sig.

Löven, sossarna,svarade inte på en enda fråga utan hänvisade till utredningar (som heller inte ger något svar) och vad som gjorts i forntiden. Och kom undan med det.

Alltså: Inte ens på högsta politiska nivå kommer något konkret svar på vår svåra situation. Ingen som tar ansvar! Allt för att dra ut på maktinnehavet.

Detta kan man hålla på med i evigheter så länge som vi har småpartier som utnyttjar vågmästarrollen för egen vinning. Ingen tänker på Sverige! Skäms!

Kan man då begära att fotbollspelare på högsta nationella nivå ska  bemästra en målsituation där nationens ära står på spel?

Jag tycker inte det. Felet ligger djupare. Ta in någon som vet och skola landslaget utanför de normer som gäller i dag. Normer som gällde i försvaret för 50 år sedan. Om det är någon som kommer ihåg förstås.

Samma fotbollsspelare, samma misstag år efter år, samma bortförklaringar, samma fina spel mellan målen, samma dumma förluster.

Jag vill se en ändring.

Jag har deltagit i sju OS och varit i finalerna sex gånger. Det som krävs i skottögonblicket- gäller med både boll och krut-är just mod, skicklighet,  beslutsamhet, disciplin och självtillit. Allt detta samlat i ett avgörande på bråkdelar av en sekund.

Ragnar

Tillbakablick från svunna tider.

I dag hade jag den stora äran att inviga Sveriges senaste bana för dynamiskt skytte. Banan är belägen i Ödåkra utanför Helsingborg och inryms i den numera nedlagda spritfabriken. Ytan som används är flera hundra kvm. Här finns samlingsrum med tv-skärmar som anger resultat i realtid, maskiner för laddning av patroner, smältugn för bly och allt som man kan tänka sig för återvinning och miljötänkande.

Ventilationsanläggning var helt enorm, bara fläktarna och elektroniken kostade nytt ca 1,5 miljoner. Totalt är flera miljoner investerade och man siktar på att anordna internationella tävlingar. Dessa internationella tävlingar genererar inte bara inkomster för klubben utan kommer även att gynna kommuner och företag i området i form av övernattningar och vad därtill hör.

Den digitala resultatgivningen imponerade på mig i all sin enkelhet och tydlighet för åskådare. Här tror jag att övriga skytteorganisationer har en del att lära. Visst är det trevligt att veta poängställningen när det händer?
Hyran för anläggningen är 20 000:- i månaden och finansieras med årskort, 4000:- st och ban hyra.
All montering och byggnation har gjorts av medlemmarna själva. Allt var riktigt proffsigt och fint. En sak fick man dock back på av tekniska nämnden. Det var handikapptoalettens placering. Föreningens rörläggare hade placerat toaletten så att man kunde vända en rullstol inne i utrymmet utan att öppna toalettdörren. Icke sa Nicke, toaletten ska flyttas 30 cm mot mitten, det var byggnadsnämndens beslut. ”Det är vi som bestämmer”. Toaletten har nu flyttats och blivit godkänd men nu kan man inte vända en rullstol där utan att öppna dörren.
Men skit i det, toaletten är jättesnygg som att annat i anläggningen.

Sverige har i dag 7000 registrerade skyttar i det dynamiska förbundet och det ökar med uppskattningsvis 2000 per år. Jag kan förstå att antalet skyttar som ansluter sig till denna form av skytte. Det är action och det smäller. Jämfört med den numera uteslutna OS grenen fripistol är det som att jämföra en vilda western film med att kolla på gräset när det gror.
Dynamiskt skytte fungerar så att man springer en hinderbana, stannar vid skjutstation och skjuter 2 skott. En bra tid är 30 sek och alla träff. Då kan man räkna med att kriga om prispallen.
Jag nämner inga namn, men ett par personer har i alla fall varit drivande av projektet. Detta har självfallet inte kunnat genomföras utan ett trettiotal entusiaster i klubben. Fantastiskt.

Tävlingsmässigt kanske ett par riktiga snyggingar med stor skjutskicklighet bidragit till det genuina intresset för klubben.
Vad vet jag? I alla fall önskar jag klubben lycka till, jag håller tummarna för ett lyckat ekonomiskt utfall. Kommuner och företagare ska skatta sig lyckliga att ha ännu ett optimistiskt företag inom sina gränser.

Ragnar Skanåker