Sverige- Portugal-reflexioner Samma fotbollsspelare, samma misstag år efter år, samma bortförklaringar, samma fina spel mellan målen, samma dumma förluster.

Sveriges missade målchanser mot Portugal visade den svenska mentaliteten i ett nötskal. När man får chansen att skjuta bollen i öppet mål skjuter man bollen högt över i ren panik. Detta hände vid ett par tre tillfällen. Man kan inte vinna matcher i Europaligan med panik i avgörande situationer. Sverige spelade annars hyfsat men gjorde även tre fatala misstag i försvaret, just i skarpt läge. Panik i skallen, inget rationellt tänkande, ingen förhållning. Då blir det som vi såg mot Portugal. Mot Kroatien förra matchen hände samma sak. Ett misstag och Kroatien gör mål.

Jag frågar mig: Varför är det så typiskt svenskt att missa alla gyllene tillfällen att göra mål??? Våra nordiska grannar gör ju mål på löpande band.

Enligt min mening är det brist i en viktig del av träningen. Denna del av träningen är till viss del obehaglig och därför undviker man att överhuvudtaget ta upp ämnet.

Jag liknar situationen/arbetssättet vid senaste riksdagsdebatten. Sjöstedt , vänsterpartiet, hotade med nyval om han inte fick som han ville. När han ställdes mot väggen för ett precist svar vek ha ner sig.

Löven, sossarna,svarade inte på en enda fråga utan hänvisade till utredningar (som heller inte ger något svar) och vad som gjorts i forntiden. Och kom undan med det.

Alltså: Inte ens på högsta politiska nivå kommer något konkret svar på vår svåra situation. Ingen som tar ansvar! Allt för att dra ut på maktinnehavet.

Detta kan man hålla på med i evigheter så länge som vi har småpartier som utnyttjar vågmästarrollen för egen vinning. Ingen tänker på Sverige! Skäms!

Kan man då begära att fotbollspelare på högsta nationella nivå ska  bemästra en målsituation där nationens ära står på spel?

Jag tycker inte det. Felet ligger djupare. Ta in någon som vet och skola landslaget utanför de normer som gäller i dag. Normer som gällde i försvaret för 50 år sedan. Om det är någon som kommer ihåg förstås.

Samma fotbollsspelare, samma misstag år efter år, samma bortförklaringar, samma fina spel mellan målen, samma dumma förluster.

Jag vill se en ändring.

Jag har deltagit i sju OS och varit i finalerna sex gånger. Det som krävs i skottögonblicket- gäller med både boll och krut-är just mod, skicklighet,  beslutsamhet, disciplin och självtillit. Allt detta samlat i ett avgörande på bråkdelar av en sekund.

Ragnar